Grönsakerna håller sig färska med direktleveranser

Aihe Företag, Yleinen @sv, Yritys

– Det finns inga tjuvknep eller genvägar. Vi har direktleveranser, produkterna transporteras från gården till butikerna utan mellanhänder, säger Toni Tanner från Hortiherttua efter att ha fått beröm för smaken på tomaterna som företaget odlar. (Låt oss nu göra lite reklam). När ett växthus fungerar som förråd är smaken garanterad! I ett område på knappt en hektar odlas över 40 sorter, ”för på det sättet får vi ett så brett sortiment som möjligt”.

Grönsaker och sallader klipps och plockas för hand direkt från växthuset först efter att morgonens rundtur till beställarna är avklarad. Grönsakerna kommer till konsumenterna nästa dag kl. 6–12. Transporten sker med egna bilar som endast används för att leverera grönsaker – värmekedjan håller sig på lagom nivå.

Fördelen med direktleveranser är snabbheten: Om man lägger till mellanlagring i kedjan kommer varan till butikshyllan med flera dagars fördröjning.

– Tomaten blir röd även om den plockas när den är lite ljusare, men smaken blir lidande, det vet tredje generationens trädgårdsmästare.
Hortiherttua, som en gång sysslade med partihandel, började med direktleveranser på grund av omstruktureringen i branschen. Små aktörer kunde inte konkurrera med stora när det gällde leveransmängder och priser.
Växthusodling har blivit allt vanligare året om. Konsumenten kan vara lugn, för det finns många inhemska produkter året om.

Växthusodling har blivit allt vanligare året om. Konsumenten kan vara lugn, för det finns många inhemska produkter året om.
Expansion genom investeringsstöd för jordbruk

För några år sedan beslutade företaget att man skulle satsa ordentligt på odling av tomat och gurka året runt genom att bygga ett rum av glasblock på över 4 600 kvadratmeter. Även förpacknings- och leveransanläggningen rustades upp och blev 750 kvadratmeter stort. Gurkavdelningen på 1 500 kvadratmeter i det gamla växthuset renoverades för att passa för produktion av sallad och örter.

Till upprustningen fick de investeringsstöd för jordbruk via NTM-centralen i Nyland. Det fick man också för att byta ut belysningen som hade använts i det gamla växthuset i 20 år; de håller på att framställa en hybridmodell, där en del av belysningen ersätts med både LED-lampor och nyare generationens elektroniska HPS-lampor, vilket gör att ”odlingen blir mer energieffektiv”.

– Dessutom bygger vi en liten salladsodlingslinje och plantodlingslinje.

Arbetet med att byta ut belysningen inleddes förra hösten och slutförs i år.

Tanner säger sig vara nöjd med samarbetet med NTM-centralen, vi har till och med fått råd via telefon, konstaterar han, i allmänhet sker hanteringen av ärenden via e-postkonversationer, säger han. Den enda baksidan – och det beror inte på NTM-centralen, påpekar han – är att det är svårt att få stödbeslut i tid. Resultatet av en ansökan som lämnades in på våren får man reda på så sent att det blir bråttom med exempelvis byggarbetena och då måste allt ske på hösten.

Med tillförsikt

Tanner säger att han vet att växthuset nog aldrig blir tillräckligt rymligt. Man påbörjade dock arbetet med att bygga ut det med tillförsikt.

– Nu ser företaget ut som det har velat se ut.

Man ju naturligtvis alltid tankar om vad man kan göra med företaget, men det är inte nödvändigtvis att expandera, tillägger han, i sin egen verksamhet lägger man märke till missförhållanden som skulle kunna förbättras.

Bra läge för verksamheten

Tanner anger att Karislojo är en bra plats att vara företagare på. Avståndet till bland annat konsumenterna i huvudstadsregionen är kort. Förutom till huvudstadsregionen skickas varorna till västra Nyland och som längst söder ut till Ekenäs. Tanner betonar vikten av att bibehålla förutsättningarna för att bedriva verksamhet för företagare på landsbygden. Utan företag försvinner servicen och därmed invånarna, konstaterar han. Man bör inte tillåta att landsbygden blir öde:

– Landsbygdsfondens stödsystem kan vara ett sätt att bidra i denna situation.

Text: Memmi Ojantola
Bilder: Hortiherttua