Bete minskar igenväxningen av stränderna i Koddervik i Borgå
Tack vare djuren som betar på strandområdena kan man dämpa vassens frodiga tillväxt och samtidigt förhindra att stränderna växer igen. Man har haft goda erfarenheter av bete i Koddervik i Borgå i flera år och betesytan har redan vuxit till 15 hektar.
Riina Soininen och hennes familj skaffade för cirka åtta år sedan en större tomt i Haiko i Borgå Platsen var i alla avseenden idealisk och från tomten är det en kort sträcka till Koddervik. Dessutom röjde staden trädbestånd på stranden, varvid havsviken så småningom började synas allt tydligare. Visserligen täckte de höga vassarna fortfarande stranden och spred sig mot havet. Det gick inte att gå till strandlinjen på grund av mjuk terräng. Viken är grund och hade kraftigt vuxit igen av vass.
Av en hästskogsarbetare som röjt strandträd fick Soininen idén om bete i skogs- och strandområdet – Men var det möjligt?
I kontakten med Borgå stad framkom att havsstrandområdet hade planlagts som betesområde och att Soininen hade möjlighet att arrendera området helt avgiftsfritt, eftersom det var fråga om arbeten i anslutning till landskapsvården. Till en början arrenderade Soininen endast ett litet område och redan en vecka efter att avtalet undertecknades betade den första hästen i området.
– Betet inleddes 2016. Då betade hästar på området. År 2021 fick man sex nötkreatur av höglandsboskap för bete från en närliggande gård. Förra sommaren fanns det nästan tio nötkreatur och även antalet egna hästar har ökat till tre, berättar Soininen.
Enligt Soininen har nötboskapens bete varit effektivt, eftersom nötkreaturen med hjälp av sina klövar når långt upp i vassdungen, till skillnad från hästarna.
– Å andra sidan kan betestrycket vara hårdare, eftersom viken fortfarande är kraftigt vassbevuxen på en cirka 100 meter lång sträcka.
Stöd för strandbete och skötsel av vårdbiotoper
Under årens lopp har betesmarken som arrenderas av Soininen utvidgats och omfattar nu både skogs- och strandbete.
– Min granne blev också intresserad av landskapsvård och nu arrenderas ett område på totalt 15 hektar ut på Kodderviks västra strand.
Stöd för iståndsättning och skötsel av vårdbiotoper, såsom torrängar, ängar, hagmarker och skogsbeten kan sökas via livsmiljöprogrammet Helmi 2021-2030. I Helmi-programmet är stödet för att öka och stärka vårdbiotoperna 100 procent.
– Med hjälp av Helmi-programmets stöd gallrade man till exempel träd i området, röjde sly och gjorde den första slåttern av vassruggar. Dessutom skaffade man med hjälp av stödet cirka två kilometer långa stängsel för djuren samt cirka en kilometer havsstängsel som pilotförsök i Koddervik, konstaterar Soininen.
– Genom NTM-centralen ingick vi också ett avtal om landskapsvård och cirka hälften av området erhåller miljöersättning, berättar Soininen och konstaterar att ersättningen nätt och jämnt täcker kostnaderna för slåtter.
Vad har man åstadkommit?
Den biologiska mångfalden kan främjas genom bete på många sätt. Med hjälp av den får bland annat nya växtarter en bättre växtmiljö och de mer skadliga arterna minskar. Dessutom blir antalet arter i djurriket mångsidigare. I och med strandbetet kan man också minska mängden näringsämnen i strandvattnet.
Enligt Soininen har det varit fint att märka att vassvegetationen har börjat dra sig tillbaka och att strandområdena har blivit strandängar.
– Det har börjat växa ängs- och starrväxter på strandområdena, till och med sällsynta sådana som ormtunga och krissla. Dessutom har den tidigare mjuka botten som täcktes av vass hårdnat. I framtiden kommer utsikten över vattenområdet att öppnas mer för varje år som går.
Landskapsvård kräver också mänskligt arbete.
– Jag har fyrhjuling och slåtterkross och dessutom skaffade jag en pistmaskin med kross på vintern. Den passar utmärkt för slåtter i gyttja. Dessutom sköter vi tillsammans med familjen och grannarna om betesdjuren sommartid.
Samarbetet är mycket bra
Förbättringen av strandområdena har varit ett resultat av ett gott samarbete, konstaterar Soininen.
– Samarbetet med Borgå stad har gått bra, likaså med Helmi-programmet och NTM-centralen. Ett stort tack till dem för detta, naturligtvis utan att förglömma den plats nötkreaturen kommer ifrån. Landskapsvårdsprojektet har också gett upphov till nya idéer om utnyttjande av vass under de närmaste åren.
– Intresset har kommit från många håll, till exempel för strö-, täck- eller energibruk, berättar Soininen.
Text: Miia Koivunen
Foton: Riina Soininen